Tjena, hur är läget?
-Bra tack, och själv då?

Jag mår likt en skalad tiger. Men vem är du egentligen och varför tror du vi intervjuar dig?
- En seglings- och restokig tjej som är nyfiken på det mesta. Varför ni vill intervjua mig, funderar jag också på…

Du fick med allt i det svaret. Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Spännande, kaxig (numera) och grön.

Apropå grönt, är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Det hoppas jag! Eftersom jag verkligen tycker om Borås, tror jag nog att det märks när jag pratar om stan.

Spännande. Du arbetar inom Borås Stad, vad exakt gör du?
- Jag jobbar på Stadskansliet som kvalitetsstrateg. Sysslar mycket med styr- och ledningsfrågor och samordning av vårt systematiska förbättringsarbete. Rent konkret syns jag ofta när det handlar om Six Sigma och Lean-arbetet.

Vad är roligast inom ditt yrke anser du?
-Att få arbeta med alla kreativa människor som ständigt vill förbättra och som är engagerade i sitt arbete.

Du administrerar gruppen ”Ständiga förbättringar i Borås Stad”. Vad är det för go sida egentligen?
-Det är en facebooksida som är öppen för alla. Vi har definierat den som ”En grupp för alla de som arbetar med,eller är intresserade av systematiska och ständiga förbättringar i Borås Stad. Ett sätt att sprida inspiration, kunskap och goda exempel.” Vi lägger ut resultat och rapporter och ibland har vi olika teman som vi diskuterar. Alla är välkomna att gå med! Man kan också följa oss på @Boraskvalitet på Twitter.

Jaså, på så sätt. På din fritid seglar du bland annat. Vilka ställen har du besökt?
-Det blir ju mest på Västkusten och lite Danmark. Favoriterna är Vinga, Anholt och Väderöarna. Sen finns ju alla naturhamnar också. Det går nog inte att säga egentligen förresten vilken som är bäst, det är väder och vind som avgör. En ”kobbe” som är perfekt i ett väder är omöjlig i ett annat. Lite av tjusningen med segling. Man kan följa min blogg på http://ewaluvan.se/

Det tror jag det. Den mest spännande resa du gjort?
-Det är nog jämt mellan Galapagosöarna och Indien. Det var fantastiskt, fast på olika sätt. På Galapagos är det djuren och naturen man kommer ihåg. Från Indien är det definitivt människorna, alla färger och dofter. Och den goa maten!

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
-Nää, har inga större ambitioner om att vara odödlig.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Vill nog gärna stå nånstans på Stora Torget, så jag kan ha lite koll på vad som händer. Och så kanske jag äntligen kan se scenen på Sommartorsdagarna.

0  

Tjena Marie, hur är läget?
- Hej! Jo, fan det är rätt fint faktiskt, tackar som frågar.

Klart man frågar hur du mår. Vem är du egentligen och varför tror du vi intervjuar dig?
- Oj, ja det är en jäkligt bra fråga. Vad jag vet än så länge är att jag är 23 år och bor i centrala Borås. Jag är fascinerad av konst och uttryck i alla dess former och det är väl det egentligen som jag försöker förmedla litegrann själv. Jag tecknar och målar en del, men även musiken är viktig, plinkar loss på min akustiska Yamaha när jag får tid. Jag misstänker att jag föddes med en överdriven mängd tankar och känslor, och då är det fantastiskt skönt att försöka få ut allt genom att bara få vara kreativ. Jag tror ärligt talat inte att min vänstra hjärnhalva fungerar. Varför ni intervjuar mig har jag ingen aning om, you tell me?

Tycker att du har fått med allt. Beskriv Borås Stad med tre ord.
- En Liten Storstad.

Det var fyndigt sagt. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Nja, jo jag är väl en av de som trivs väldigt bra här och när jag får tillfälle pratar jag väldigt gärna gott om Borås. Enligt min uppfattning har en del tyvärr en väldigt cynisk bild av Borås, men jag antar att det är mest unga som bor här som vill ut på äventyr.

På tal om äventyr, du arbetar förresten extra på Filmstaden, berätta.
- Ja, absolut skall jag göra det! I somras blev jag arbetslös, och till min förtjusning sprang jag över en annons där Biostaden sökte biografmaskinister. ”Herregud” tänkte jag, det lät ju jävligt häftigt. Man har ju liksom alltid undrat hur det fungerar i “biografens hjärta“. Däremot stod det att man skulle ha nätverkskunskaper och vissa teknikkunskaper (vilket jag inte ens visste vad det betydde då haha). Dock stod det att man fick en lärlingsutbildning, så jag tänkte ”ah men va fan det är klart jag söker ändå”. Hur som helst fick jag platsen och det har varit fantastiskt kul. Många (alla) tror att det bara är och trycka på start, men neeejdå. Så snart är jag licensierad biografmaskinist. Hell yeah!

Gud så nice det låter. Vad är det roligaste inom det yrket egentligen?
- Än så länge är det mest analoga projektorer vi arbetar med, dvs filmerna består för det mesta av 35 mm film (ca 3000 meter film som spolas upp på kakor). DET tycker jag är det roligaste, att få arbeta med filmen som fysiskt existerande material där ens finkänslighet och precision faktiskt har en stor betydelse. Också det faktum att man förbereder och sköter sex olika filmvisningar samtidigt, när allting klaffar, då får man en liten kick. Sen träffar man mycket folk och mina arbetskamrater är fantastiska. Det är skitkul.

Låter som du lever det goda livet i och med ditt jobb! Om du får välja mellan film och teknik vad väljer du då?
- Då undrar jag ju lite vad du menar med teknik, men det räcker med att se orden så måste jag säga film. Alla filmer är ju olika individers konstnärliga uttryckssätt och tolkningar, vilket jag tycker är jäkligt intressant. Och det faktum att man kan välja genre efter behov, allt från fantastiska påhittade äventyr där man får drömma sig bort, till speglingar av existerande samhällsproblem där man kan blir upplyst om hur förjävligt det faktiskt kan vara utanför ens egna bubbla. Film triggar fantasin vilket i sig är jäkligt stimulerande. Film is the shit!

Oh, ja det kan jag skriva under på. Du skall även börja plugga till våren, det får du allt informera oss mer om.
- Ja! jag ska börja på KV Konstskola i Göteborg. Det är en lite rolig historia: Jag råkade hamna på Kunskap och Framtidsmässan nyss. Där såg jag en jävligt snygg kille som stod och målade i deras monter, nice tänkte jag så jag gick dit. Efter ett tag lyckades han övertala mig till att komma på ett studiebesök, vilket jag gjorde några dagar senare. Jag träffade rektorn och lärarna och tyckte det verkade vara en grym skola, så jag skojade och sa att jag kan börja med en gång. Det var tyvärr fullt fick jag till svar, men hon fick mitt nummer. En vecka senare ringer hon, då har det blivit en plats ledig, allt jag behövde göra var att komma ner och visa lite vad jag hade gjort. Så vips så var platsen min. Det jag skall ”läsa” är Teckning, Måleri, Skulpturering, Formgivning och Kroki. Det här är lite av en dröm så jag är exalterad. Följ dom vackra pojkarna

Vad spännande livet kan vara ibland, annat kan man inte säga. Vart hämtar du all inspiration ifrån?
- Oj, som sagt så är jag sprängfylld med tankar, jämt. Det kan vara en film jag sett, eller en situation jag hamnat i som får mig att kanske börja skriva en låt eller illustrera en bild. Saker jag tycker är häftigt bildar jag av, så som fantasy och surrealism. Mycket inspiration får jag av människor jag möter och deras historier, därav föds även mitt behov av att resa, vilket jag inte gjort så mycket än, men det kommer. Sammanfattat; det finns inspiration överallt!

You got that right! 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Jag vill att mina verk (vad det än kan vara) i framtiden ska få folk att tänka, undra och bli inspirerade. Det hade vart fett att ha gjort sig ett namn inom något av de intressen som jag har. Jag vill komma på och göra något galet som folk aldrig kommer att glömma. Men ett erkännande är inte det viktigaste. Live well and prosper

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Jag vill inte stå på någon gata. Jag vill stå uppe på utkiksplatsen uppe på Ryssby Klint, där kan fåglar få bajsa på mig medans jag med diskoblink och strob får staden att pulsera. Haha det hade vart en fest…

0  

Hej, vem är du egentligen och varför tror du vi intervjuar dig?
- Jag heter Simon Hagström och är 24 år, född och uppvuxen i Borås. Antagligen blir jag intervjuad för att jag nästan alltid varit en stadig boråsare och att jag är en som verkligen värnar om kulturlivet i staden. Musik och teater är det som ligger mig varmast om hjärtat. Det blir mycket tid i replokalen samtidigt som jag studerar teater på folkhögskola och blir alltid glad när ett bra band kommer, eller en bra pjäs sätts upp i Borås. Såg förresten Gyllene Draken på Stadsteatern igår, den borde ingen missa! För att inte tala om alla fantastiska skulpturer vi har, Pinocchio och gubben i Viskan i all ära, men den lata studenten utanför Högskolan vinner. Sedan kan man ju inte sticka under stolen att jag även är en hängiven elfsborgare. Man hinner kanske inte gå på så många matcher som önskat, men passionen finns alltid.

Se där ja! Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Stor, liten, lagom.

Intressanta ord minsann. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- För ett halvår sedan flyttade jag tillbaka hit från Stockholm och såg väl Borås med lite nya ögon. Innan flytten till 08-land så hade jag väl en ganska utpräglad hatkärlek till min hemstad. ”Ôj, va jävvla dyyyrt allt ää!” och ”Bilen går bra, dä rullar la på”, för att inte tala om hur bra eller dåligt vädret är, eller att man hittat flera sketbilliga elvispar eller ett 10-pack bajsbruna badlakan på Ekohallen som man egentligen inte behöver men som inhandlades med förklaringen ”dä va la 3 för 2… Belligt å bra!” Men under min vistelse i den kungliga hufvudstaden insåg jag snart att det var precis likadant där, med den enda skillnaden att man klagade mer än här och att saker hela tiden skulle vara ”mulliga”. Nåja. Jag kommer alltid att älska min hemstad för vad den är och som den goda ambassadör jag nu är så lovar jag att aldrig mer prata skit om Borås! Om det verkligen, verkligen inte är befogat.

Puh, det känns tryggt att höra. Du spelar i helcoola Co-Letteral Damage, berätta.
- Hip-hop med riktiga instrument är det som gäller i Co-Letteral Damage. En helkul skara på sju personer från olika härkomster och väldigt olika bakgrunder skapar, ja, ska vi säga nån slags hip-hop-rock’n'roll. Där är jag dock en väldigt nytillkommen medlem och vet inte riktigt vad jag ska eller vågar säga, men jag skolas sakta men säkert in i det gänget.

Det kan man tro! Vad gör just ert band unikt?
- Jag skulle vilja säga alla karaktärer. Vi är alla så otroligt olika och med olika viljor, men ändå på något sätt, lyckas vi hålla det intressant utan att musiken blir spretig. Vi är helt enkelt bra på att ge och ta. Sedan svänger det ju nåt sjukt.

Ett härligt sväng är aldrig fel. Hur länge har du hållit på med musik?
- Sen jag föddes är väl att ta i, men det har alltid varit det största av mina intressen. Det seriösa musicerandet tog väl fart nån gång i skarven mellan högstadiet och gymnasiet då jag började umgås med min nu mycket goda vän Jonas Eriksson Andin. Så småningom bildades rock-funk-progg-bandet HerrGulin. Även min bror Jon Hagström hängde på och sedan dess har vi hållit ihop bakom instrumenten. HerrGulin är dock inte aktiva längre. Numera spelar vi alla tre i Co-Letteral Damage och i Vic Torious. Vic Torious är ett mer klassiskt pop/rock-band där vi lägger stor vikt vid melodier och arrangemang men framför allt enkelhet. Ljuva texter skrivs och sjungs av vår fantastiske Victor Svantesson. Vi ska för övrigt spela in en skiva under nästa år. Om det blir ett helt album, vilket vi hoppas på återstår att se, men våra tidigare EP-skivor och en singel finns på det suveräna Spotify för den som är intresserad.

Klart man är intresserad av att ta del av sådana godsaker. Vart får du all inspiration ifrån?
- Pappa introducerade Beatles för mig när jag var omkring sju år och jag blev totalsåld. De är och förblir mina husgudar. Det mest häpnadsväckande med musik tycker jag är att den hela tiden är snodd. Lika mycket som till exempel Oasis och Sveriges bästa band enligt mig, The Soundtrack of Our Lives, snor från till exempel Beatles, så snodde Beatles i sin tur från Carl Perkins, Chuck Berry och all klassisk musik du kan tänka dig. Listan över ”stölder” är oändlig och det är otroligt hur man med det få toner och ackord som finns till ens förfogande, hela tiden kan skapa nytt.

Det kan jag skriva under på. 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Vore kul att få vara en fråga i Trivial Pursuit’s historiekategori. ”Vem har fått flest p-böter i Sverige genom tiderna?” Tro mig, dom är många.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- På centralbron. Jag gillar centrum. Man skulle se och höra hur staden vaknar och somnar. Kanske skymtar man också Borås Arena.

0  

Hej Anna. Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Jag är Anna Redhage. Född i Borås, uppväxt på Göta under 70-talet. Det jag skulle vilja att ni fick veta om mig . Varför jag är en av dem som blev kvar här. Nästan alla mina vänner flyttade efter gymnasiet. Det bästa man visste var att ta tåget härifrån? Det finns nog sina förklaringar till varför man hade den känslan, jag hade visserligen också en stark längtan bort, men det var nog snarare en flykt från mig själv. Nu förstår jag och ser nyanserna på ett annat sätt. Jag tror det kallas för att mogna. Jag tror också att det finns unga som känner så nu, som jag en gång gjorde, vi hade våra ställen, häng på ”Lolas” salladsbar, Banana split, musik och samtalen om att förändra…
Drömmar om att göra något verkligt av livet? Sådär i början av det. Blir fortfarande helt upprymd när jag står vid trappan på min gamla skola och studenterna springer ut, det kunde lika gärna vara jag. Det är nu nu nu. Så varför ni vill intervjua mig är för att jag är den som blev kvar, det är så det är och i dag är det bra.

Det bästa svaret of all time! Men du, beskriv Borås Stad med tre ord.
- Möjlighet, snygg, lugn.

Mycket vackert sagt. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Numera är jag en god ambassadör för vår stad, jag kan ibland fyllas av lyckorus över hur vackert det ändå är runtomkring oss här, men jag skulle vilja att fler Boråsare faktiskt ville se det också. Då skulle det dessutom bli lättare för de som är unga som ska ta över, att känna sin stad. Ibland går jag runt och ser, ser på husen, på gatorna, på människorna. Vilken historia vi har, jag hade förmånen för några år sedan att arbeta med äldre. Det var som en enda lång sagostund när de började att berätta, om staden och livet de levde där och då. En del av dessa historier har jag skrivit ner, jag berättar för mina barn i bland, vilken historia vi faktiskt har här, staden är inte bara fula byggnader, det finns en anledning till varför.

Intressant minsann. Du arbetar förresten på Stadsteatern, berätta.
- Jag har arbetat på Stadsteatern i sju år, som lite av varje. Under tiden som jag har pluggat har jag arbetat som teatervärd, mycket roande. Jag möter mycket olika människor, det är intressant och inspirerande. Efter att jag avslutat min utbildning i maj har jag sökt jobb. Tyvärr har det inte gått så smidigt som jag hade hoppats på. Då fick jag arbeta här på kontrakt från oktober till december. Jag har varit med i från repetitionsbörjan av Gyllene Draken, då som regiassistent och sufflör.

Vad är det som är så spännande med teatervärlden?
- Teaterns värld är oerhört fascinerande, jag trivs som fisken i vattnet, mitt hjärta har alltid klappat för en kultur för alla. Jag har alltid befunnit mig i någon form av kultur. Både när det gäller arbete och fritid. Den kan se mycket olik ut har jag upptäckt.

Vilken är de bästa föreställningarna du sett?
- Jag har sett mycket bra teater här i Borås, men några föreställningar som etsat sig lite djupare är ”Sanning och konsekvens”, ”Natten är dagens mor”, ”Angels in America”, ” Danny Crowe” och ”Trollkarlen från Oz”.

Ja, där ser man. Hur ser dina julplaner ut?
- Sedan några år tillbaka är julen kraftigt reducerad i vår familj. Hela julafton är bara som en go lite ”schleten mysböxa.” Inga krav inga måsten, man gör det man vill, är det då sådär en två meter snö och kallt är det bara ännu bättre. Resten av helgen går ungefär i samma tecken, umgås med familj och vänner, men väldigt kravlöst. ”Ett gött häng” helt enkelt.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Om jag var en lyktstolpe någonstans i Borås, skulle jag vilja vara där det är högt och jag har bra utsikt. Uppe på Ryssbyklint, som är ett av mina favorit ställen. Där skulle jag kunna lysa och belysa människorna i staden, nedanför mig. Samt att en och annan hund eller räv eller älg, förmodligen skulle komma fram och sniffa lite, för att senare kanske…?

0  

Tjena Mattias Uusitalo, hur är läget?
- Det är riktigt bra just nu. Jag har precis hämtat mig från en lång förkylning och upptäckt hur fantastiskt det är att vara frisk! Sen gillar jag hösten, faktiskt. Det är som bäddat för att gotta sig ordentligt i film, konst och musik.

Vilken tur att du är frisk igen samt att du gillar film, konst och musik. Men vem är du egentligen och varför tror du vi intervjuar dig?
- Jag heter Mattias Uusitalo, är 38 år. Bor på Norrmalm i Borås med fru och två barn. Jag kommer ursprungligen från Kiruna. Det tar ungefär 23 timmar med tåg från Borås! Det var min frus textila intressen och ren slump som gjorde att vi hamnade här för tio år sedan. För fyra år sedan flyttade vi upp till Kiruna igen för att prova på hur det var där uppe, skaffade både hus och bra jobb. Men vi trivdes aldrig riktigt och efter ett Boråsbesök i maj 2010 så bestämde vi att flytta tillbaka, och så blev det. Jag tror ni vill intervjua mig kanske för att jag och min familj valde Borås igen!

Det är så vackert att man vill gråta. Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Kulturbejakande, trevligt folk.

Visst, det finns onekligen många trevliga människor här. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Ja, det är jag. Alla i min omgivning som känner mig vet att jag ofta talar gott om Borås. Men jag borde bli bättre på att utnyttja det utbud som finns. Gå på mer utställningar och evenemang. Jag hör en del boråsare klaga på utbudet som finns, men jag tycker att det finns mycket att göra här. En sak jag möjligtvis kan sakna är Trägår´n. Det var ett mysigt rockhak i min smak.

Hmm, du är inte den enda som saknar Trägår´n. Du arbetar förresten på Previa, berätta.
- Jag arbetar som kundansvarig på hälsoföretaget Previa i Borås. Vi tillhandahåller tjänster och utbildningar inom ledarskap, hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering för företag och utför insatser på flera olika nivåer. Arbetsmiljön och hälsan är en mycket viktig del för långsiktiga, bra resultat i ett företag. Det gäller att minimera risker för ohälsa, men också att se framgångsfaktorerna och arbeta med dom. Medarbetare som trivs och som är engagerade skapar möjligheter för verksamheter att gå framåt. Och det bästa av allt är ju att vi faktiskt gör en stor insats för folkhälsan.

Ett ack så viktigt jobb med andra ord! Vad är det roligaste i ditt arbete?
- Det är intressant att följa hur en idé eller ett mål blir förverkligat, att se de resultat som skapas i företagen. Variationen är stor, då företagen vi har avtal med representerar alla branscher. Hälsa handlar inte bara om frukt på jobbet och stegtävlingar. Det handlar också om hur man skapar delaktighet, fördelar ansvar, kommunikationsvägar, ergonomi och inte minst hur ledarskapet är. Det är som ett pussel där varje bit är lika viktig för att företaget ska fungera bra.

Du har precis dragit igång helcoola Out of Tune. Det tror jag hela Borås vill veta mer om!
- Jag gillar t-shirts med snygga tryck och tänkte bidra med vad jag kan inom det området. Jag hittade en sida på nätet där man kan öppna en egen webbutik vilket jag gjorde häromveckan. Grafisk form har jag sysslat med som hobby ett tag och har samarbetat med olika aktörer uppe i Kiruna då jag designade logotyper och t-shirts för företag/events. Reklambranschen har jag aldrig jobbat i, men jag har nog en dragning åt det hållet. Jag gillar att spåna och fundera ut hur ett namn eller en grafisk form kan förmedla ett budskap. Jag tror att reklam påverkar oss mer än vad många vill erkänna. OutofTune är ett smeknamn som jag fått av några före detta bandkompisar.

Riktigt mäktigt! Vad inspirerar dig till att designa t-shirts?
- Idéerna kommer lite oväntat ibland. Många är så tokiga att de hamnar i papperskorgen i idéstadiet, men ofta kan en dålig idé leda till en annan som blir bättre. Inspirationen kan vara ett ornament på ett järnstaket, en poster från 60-talet eller en tjeckisk öletikett.

Ja, men där ser man! 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Hemvändaren som upptäckte att hem var tillbaka igen, ha ha.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Vid Kypesjön, mitt favoritställe. Lugnt, fridfullt och mycket vackert.

0  

Tjena, hur är läget med Lotta Höglin?
- Hallå där, allt är finfint med mig.

Men så trevligt. Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Jag tror att ni intervjuar mig för att jag är sångerska i f.d Boråsbandet Beseech och numera i rockbandet The Mary Major.

Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Kulturellt, brett musikliv och regnigt.

Oh yeah! Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Jag flyttade till Borås som 19-åring efter avslutade studier i marknadsföring och fick mitt första jobb här. Snabbt kom jag in i Borås musikliv och trots att jag för många år sedan flyttade till Göteborg har jag alltid haft länken till Borås kvar genom bandet. Numera jobbar jag även i Borås och pendlar mellan Gböteborg och Borås, jag brukar säga att jag alltid har en fot kvar i Borås hur än jag gör och vart jag än flyttar, ha ha.

Det känns tryggt att höra. Du är sångerska i The Mary Major, berätta.
- Stämmer, vi är fem musiker i TMM varav fyra av oss tidigare spelade i Beseech. Efter ett par år splittrades Beseech och vi fyra bildade TMM tillsammans med Jörgen Ström. Just nu håller vi på att planerar för fullt för releasefest för den nya skivan som vi släpper i slutet av januari. Releasen blir såklart i Borås och vi hoppas att så många som möjligt vill komma dit och fira med oss!

Ja, då hoppas vi hela staden festar loss! När blev du först intresserad av musik?
- Jag är uppväxt i en musikfamilj, där det var självklart med sång och musik till vardags. Hemma hos mamma finns fortfarande musikrummet kvar där vi samlat på oss ett gäng olika instrument och som är en återkommande plats att samlas på när vi systrar kommer hem på besök. När jag flyttade till Borås började jag i ett tjejband där vi b la lirade Broder Daniel-covers och där jag spelade trummor! Det lät väl inte så jättebra, men det var galet roligt, he he.

Det kan man tänka sig! Vad inspireras du av?
- All sorts musik, jazz till country till rock och klassiskt. Men även filmer, grafiska saker, serier, konst, ja det mesta helt enkelt.

Du verkar vara gränslös, det gillas. Vilken är den märkligaste spelningen du haft?
- Vet inte vilken som har varit märkligast, men ett kul minne så här i efterhand var det första giget på en sex veckor lång Europaturné som vi i Beseech drog ut på, efter första spelningen sprack mina nya skinnbrallor i grenen! Inte lyckat! Men säg det som inte lite silvertejp kan laga, ha ha. En annan spelning jag kommer ihåg är den vi gjorde på Tuska Festivalen i Finland för många år sedan och som resulterade i att en musiker i ett ryskt band såg oss och erbjöd mig att åka över till Moskva och medverka i deras bands musikvideo. Helt galen upplevelse kan jag säga!

Där ser man minsann. 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Oj. Gärna genom musiken såklart. Men mina nära och kära hoppas jag vill minnas mig som en skön person som är härlig vara tillsammans med.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Hm, då hade jag varit en lyktstolpe på Sparregatan. Där bodde jag i en liten söt lägenhet mina första år i Borås och jag trivdes helt grymt. De gånger jag idag går förbi där tittar jag alltid leende upp mot mina gamla fönster och minns tillbaka hur roligt jag hade här i Borås.

Tjena, hur är läget?
- Fantastiskt, tackar som frågar!!

Underbart att höra. Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Mitt namn är Joline och jag hoppas att det är för att jag är Borås gladaste tokigaste och bästaste frisör.

Jomen såklart, visst är du den bästaste! Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Entreprenörstad, Elfsborg, Babbel.

Oj, vilken go beskrivning. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Nja kanske inte jag personligen men jag jobbar varje dag på att göra Borås lite vackrare.

Det kan ingen klaga på. Du jobbar som frisörska, berätta.
- Living the dream! Glatt socialt yrke där jag hela tiden kan utveckla mig, och så får jag träffa massa sköna människor med.

Snacka om att leva drömmen. Det bästa med just din salong, vad kan det tänkas vara?
- Denna fråga är ju jättesvår för mig att svara på så jag gjorde en liten undersökning och för att citera en kund: ”Jag går väl mest dit för att jag tycker att du är skön och att du är duktig som fan på att klippa. Men annars är det fräscht, familjärt och inte uptight som det kan vara på salonger annars, typ”.

Oh yeah! Vad är det roligaste du varit med om på jobbet och varför?
- Men… helt klart den svåraste frågan. Jag gör om den, ha ha! Det roligaste och härligaste jag vet med mitt jobb är att se i ögonen på en kund att den är nöjd innan den ens sagt någonting. Att få höra när man ses på stan att de är jätte nöjda. Att få en tagg på Facebook när de stolta lägger ut en bild på sitt nya snygga hår!

Ja, men det tror jag det. Vad skall du annars hitta på för gött nu under hösten/vintern?
- Nu ska jag jobba skiten ur mig fram till jul. Och får jag lite tid över dricker jag nog öl med dem jag tycker om!

Låter som ett vinnande koncept. 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Som en glad prick! Nån som fick dem att skratta och nån som alltis fanns där

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- I och med att jag har en liten mörkrädd hund (är inte så stursk själv heller) så hade jag gärna stått i Annelundsparken. Så, Annelunds-parks-gatan, heheheh!

0  

Tjena Maria, hur är läget?
- Tack, utmärkt!

Det gillar vi att höra! Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Kan ju ha något med mitt jobb att göra? Så är jag ju cool och bra också, ha ha.

Mitt i prick! Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Upcoming kulturell caféstad.

Tre goa ord minsann. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Absolut. Verkar ju för att stadens medborgare får sitt behov av god litteratur och skön musik tillgodosett.

Ja, just det, du jobbar som musikbibliotekarie här i Borås, berätta.
- Ja, jag jobbar bl.a. med musik på stadsbiblioteket, är ansvarig för rock/pop/blues/soul/hiphop. Köper in musik-cd, noter, biografier, uppslagsverk m.m. Så har vi finfina musiktidskrifter också! Unikt med stadsbiblioteket i Borås, förutom då den oerhört kompetenta, serviceinriktade, glada, käcka och trevliga personalen som jobbar där, skulle jag vilja säga är att vi faktiskt besitter stor kunskap om många olika ämnen, vilket avspeglas i våra medier som har både djup och bredd. Så är vi ett väl sammansvetsat gäng som trivs med det vi arbetar med. Det är också stimulerande att vi befinner oss i ett kulturhus, tillsammans med kulturkontor, teater och konstmuseum, vilket gör att vi har fantastiska möjligheter att involvera de olika verksamheterna i varandra och det är ett plus för våra besökare. Som exempelvis tisdags-kvällarna – där vi har författarbesök, musik, teater och konstvisningar. Vi kan låna rekvisita, lokaler och kunnande av varandra, det blir ett spännande och varierat utbud för stadens invånare.

Men vad är det roligaste med ditt jobb då?
- Att på arbetstid få syssla med musik som är så kul, och alla möten med de som besöker biblioteket. Är lite som ett detektiv-arbete att vara bibliotekarie, väldigt roligt och spännande. Man får frågor om allt mellan himmel och jord, ibland kan man svara direkt, ibland kan det ta flera dagar att finna svaret/informationen. Är ett serviceinriktat arbete där man får mycket positiv respons.

Apropå positiv respons har Kulturhuset fått sig ett rejält lyft, är det så du ser på saken också?
- JA! Visst har Kulturhuset fått sig ett välbehövligt lyft! Fortfarande är det en hel del som inte är färdigt, men till den 25:e november när det är officiell invigning av det nya Kulturhuset kommer det att vara väldigt modernt, funktionellt och fint!

Spännande som tusan! Vilken är din favoritmusik?
- Svååår fråga…Korta eller långa versionen? Ska försöka hålla mig kort. Var tonåring under disco-eran, men är mest präglad av brorsans musiksmak – 70-talsrock som Lynyrd Skynyrd, Led Zeppelin, Thin Lizzy, Blue Öyster Cult, Wishbone Ash osv. Så gillar jag gammal go soul och funk, 60-70-tal. Finns mycket nyare musik jag gillar skarpt också – tex svensk hiphop som Looptroop, Movits, Chords och Damn!, har jag äldste sonen att tacka för. Just nu lyssnar jag mycket på The Black Keyes, Queens Of The Stone Age, John Mayer och Lynyrd Skynyrd samt David Bowie. Detta var, tro det eller ej, den korta versionen..

Men ändå – en ack så bra version. Vad skall du annars hitta på för gött nu under hösten?
- Nu på torsdag den tionde november 18.00 ska vi ha bokfika på biblioteket med tema musik. Det blir jag och några kollegor som bl la presenterar nyare böcker om musik, favorit-biografier och annat smått och gott.

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Böckerna jag kommer att skriva…

Ojsan, kan du avslöja nåt mer om dina framtida böcker?
- Nej, jag kan i dagsläget tyvärr inte avslöja….för att jag själv inte har en susning om vad de ska handla om.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Södra torget vill jag stå som lyktstolpe – händer mycket, aldrig tråkigt, vacker utsikt mot parken och Hemgården, och framför allt, får höra alla bra band som spelar på Hemgårdens innergård som tex de oslagbart fantastiska ”All at Once”! Nu var jag partisk, en systerson är med i bandet, men de är bra!

0  

Tjena Gabbe, hur är läget?
- Bara bra tack. Själv då?

Tack, jag mår lika bra som jag ser ut. Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Jag är en glad, föräldraledig undersköterska, som fyller ut min fritid med att extraknäcka som sminkös till Sveriges nästa storfilm. Därför tror jag ni intervjuar mig!

Kunde inte sagt det bättre själv. Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Statyer, fotboll och många mataffärer

Ligger kanske något i vad du säger. Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
-Vet inte, men jag gillar att bo i Borås och trivs vilket kanske gör att jag pratar väl om min hemstad.

Det kan jag gilla! Du har sminkat smittusar (reds. anm. zombieliknande varelser) till den pågående skräckdramakomedin ”Picknick i helvetet”, berätta.
- Hur roligt som helst! Till en början var det lite svårt att få till den rätta ”smittuslooken” då regissörerna inte hade en klar vision av hur en smittus ser ut, utan sa mest att de skulle vara gröna och lysande. Jag fick testa mig fram och beställa specialsmink för uppdraget. Själva sminkningen var väldigt spännande och det är ett härligt gäng som ligger bakom filmen.

Spännande minst sagt. Vad skiljer sig en sminkning till en filminspelning gentemot annat?
-För det första, så brukar varken jag eller vänner (som jag ibland sminkar) inte ha målet att se ut som en smittus, ha ha. Sen använder man helt annat smink. Det ska vara mer smink och jag använde kraftigare teatersmink till filminspelningen. Sen även arbetsmiljön där vi har bland annat stått vi en vägkant och haft allt smink på bilarnas koffertar.

Ojdå, det var som tusan. Vad är det roligaste med att sminka tycker du?.
- Experimentera, förvandla, förfula och försköna. Sen är det så roligt när kompisar ber om hjälp och så blir de så fina! När jag har tråkigt brukar jag sätta mig och sminka mig bara för att prova färger.

Okej. Vad skall du annars hitta på för gött nu under hösten?
- Fortsätta min karriär som sminkör…ha ha!

Det tycker jag du gör rätt i. 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Ja jag vet ju i alla fall att jag INTE vill bli ihågkommen för att jag glömde ta på mig kjolen igen efter ett uppträdande på en bröllopsfest i alla fall. Men kanske för att man försöker vara en förebild för andra människor och för den goda omvårdnad som jag hoppas att jag ger de gamla människorna jag jobbar med.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Kanske i Bosnäs där jag bor för där finns inte så många lyktstolpar. Eller så hade jag stått på Södra Torget och lyst upp statyn ”Ute” för hon ser så ensam ut det lilla barnet.

0  

Tjena Anna, hur är läget?
- Läget är finfint. Sitter och räknar ner timmarna tills planet till Egypten går. Ska i väg på en veckas semester mitt i höstkylan.

Ojdå, nu blir jag allt lite avis. Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Jag är en 25-årig journalist som jobbar på nystartade gratistidningen Xtra Borås och jag antar att det är på grund av detta som ni vill snacka med mig. Är boråsare i grund och botten och har kommit tillbaka till stan efter diverse resor och plugg. Älskar att resa, åka longboard och dyka, och har en alldeles egen surfbräda som inte sett vatten på allt för lång tid.

Då kanske du kan ta med brädan till Egypten? Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Blygsam, framtidstroende, lagom.

Right on! Är du en god ambassadör för staden, på vilket sätt i så fall?
- Jag pratar aldrig skit om min stad för någon utomstående utan försvarar Borås i alla lägen så på det viset är jag nog en bra ambassadör. Många klagar på Borås och är alldeles för blygsamma vilket jag avskyr. Vi har faktiskt en fin stad som vi måste vara åtminstone lite stolta över.

Javisst kan vi vara stolta! Du arbetar på tidningen Xtra Borås. Berätta.
- Det är som sagt Borås Tidnings nystartade gratistidning som kommer till alla hushåll i Borås varje onsdag. Vi är tre journalister som arbetar för fullt med att försöka bjuda på lite annorlunda journalistik och vi har väldigt roligt under tiden. En vanlig dag på jobbet kan jag intervjua Christer Björkman, fotografera Niklas Hult och redigera ett uppslag om vilket pubquiz som är bäst i stan. Omväxlande och utvecklande är det minsta man kan säga.

Låter som ett riktigt vinnarjobb. Vad är det mest spännande med ditt jobb?
- Att jag får chansen att höra så många olika och intressanta historier. Jag har suttit på intervjuer och både rörts till tårar och skrattat så jag gråtit. Det är blandningen som gör det.

Ja, det tror jag det. Den intressantaste intervju du gjort och varför?
- Det måste bli en intervju jag gjorde i Sydafrika för ett par år sedan. Jag intervjuade en man som hade blivit attackerad av en vithaj och nästan blivit av med båda händerna och livet. Hans historia var helt oslagbar och dessutom gjorde vi intervjun på hans segelbåt i solnedgången med pingviner och delfiner som hoppade bredvid. Svårslaget på alla vis.

Ja, den lät onekligen väldigt spännande. Vad skall du annars hitta på för gött nu under hösten?
- Förutom en resa till Egypten får jag förhoppningsvis lite tid över till att pyssla med min nya lägenhet. Hösten är dock inte min favorit så det gäller att stå ut fram till jul med hjälp av Bonde söker fru och kanske någon helg på annan ort.

Okej. 100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Att jag upptäckte något häftigt djur när jag filmade en naturdokumentär i Sydamerikas regnskogar. Eller att jag bara var en schysst person som lagade världens godaste Spaghetti Carbonara. Definitivt något av de två.

Till sist, om du vore en lyktstolpe, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Då hade jag velat bli uppgraderad till en strålkastare på Borås arena så att jag fick se alla Elfsborgs matcher gratis.

0