Tjena, hur är läget?
- Man kan väl säga att man är lite sliten efter att ha jobbat intensivt som scenchef på Tamburenscenen under Close to Home festivalen. Men det är en lycko-slitenhet i kroppen.

Vem är du och varför tror du vi intervjuar dig?
- Annika Algrot- Andersson heter jag. Jag antar att jag lyckades få banden och allt folk vid Tamburen scenen på glatt humör under festivalen. Vi hade ju inga stora förseningar trotts ett tätt program. Jag hoppas att det uppskattades och att alla besökare hade det trevligt.

Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Nära till allt…

När du möter folk som inte varit i Borås, vad brukar du säga om staden?
- Ta med ett paraply!!!

Vad pysslar du med annars?
- Har jobbat som bild- och textillärare innan, men tänkte hoppa in i skolbänken själv . Jag sitter med i kontaktnätets riksstyrelse och har varit aktiv i den organisationen sedan 1996. Jag har alltid brunnit för att arrangera och älskar musik och konst.

Berätta mer om Close to Home.
- Det var något blött emellanåt. Men det är man ju van vid här i stan så det hindar en ju inte för att få en festivalupplevelse. Jag köpte mig en regnkappa så jag hade det bra. Jag hade det bästa teamet på Tamburen scenen. Tekniker och stagehandsen var bara fantastiska och skötte allt perfekt. Vi hade det fantastiskt roligt bakom scenen. Jag hoppas verkligen att vi får se denna festival i Borås i många år till.

Så här i efterhand – vad tyckte du om festivalen?
- Själva festivalen hann jag inte gå på så mycket. Såg en låt med Pain of Salvation på Köket scenen. Jag tycker utbudet på festivalen var bra och hela arrangemanget var strålande.

Vad har du för höstplaner?
- Jag har tänkt plugga musikjuridik vid Linnéuniversitetet och Musikindustrin vid Högskolan i Skövde. Även göra klart lite andra kurser som jag lagt på hyllan, som projektledning- musik och event. Det blir väl en och annan fotoshot, då jag även är modell. Så kan man väl hoppas att man får det roligt i det mysiga höstmörkret.

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Tror kanske inte någon minns mig då. Men jag hoppas att mina barn bär med sig en bra livssyn och att det sträcker sig över generationer.

Om du vore en gatlykta, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Jag skulle nog helst vilja stå i ett skogsparti som den gatulyktan i Narnia. Så det kanske skulle passa i ett motionsspår. Här på Sjöbo kanske, för det finns ingen belysning i motionsspåret här ännu, så det vore ju en ära att få lysa i Sjöboskogen.

Tjena, hur är läget?
- Det är grymme här. Sitter just nu i studion och spelar in det sista på debutplattan med mitt band.

Vem är du och varför tror du att vi intervjuar dig?
- Emil Gullhamn, leadsångare och frontfigur i State of Drama. Ni har säkert fått nys om att jag är en av få i Sverige som har sex tår på ena foten, he he.

Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Droppe, regn och skyfall.

Du sjunger och lirar fet gura i ett jäkla skönt band. Berätta.
- Det stämmer! Vi håller som sagt på med vår debutplatta just nu och hoppas att den kommer att glädja många öron.

Ni har inte riktigt samma medlemmar i bandet. Vad hände?
- Ja, det blev lite avhopp i bandet. Lite personliga skäl varför, men alla är fortfarande vänner, hoppas jag i alla fall, ha ha.

State of Drama kommer att spela på Close to Home. Vad kan man vänta sig?
- Vi kommer att bjuda på en jäkligt skön stämning med ett gäng nya låtar från kommande plattan. Alla kan vänta sig ett väldans ös och röj!

Hur ser hösten ut för er i övrigt?
- Det kommer bli mycket jobb med förberedelser inför plattan. Mer än så får jag tyvärr inte säga.

Vilken är er bästa låt och varför?
- Min favorit just nu är en låt som fastnade direkt när jag fick höra den första gången. Den är skriven av Göran Werner, vår producent, och heter ”Fighter”. En låt som alla kan sjunga med i första gången de hör den.

Om du vore en byggnad i Borås – vilken hade du varit och varför?
- Musiklagret: där produceras skön musik just nu.

Tjena Joakim i Moonlit Sailor, hur är det en dag som denna i Borås?
Suveränt, är vad det är! För att sammankoppla Borås med dagens känsla av suveränitet, vill jag tillägga att jag i dag såg Borås ifrån ett mycket vackert perspektiv. Jag valde att cykla vägen om Net on net efter dagens arbetspass på mitt jobb i Viared. Skogsvägen som leder ifrån Viared, via Pickesjön till den nya ambulanscentralen erbjuder många fina vyer. Framförallt är den utsikt som man, mot förväntan, får över Borås ifrån backen ledandes till ambulanscentralen väldigt grann. Den erbjöd mig känslan av att vara deltagare i tävlingen Tour de France. Av den anledningen har jag beslutat mig för att skicka ett förslag till Petter Löberg (S), när de vinner valet i Kommunfullmäktige, Borås, att de borde marknadsföra Borås som ”Borås – Lilla Frankrike.

Hur har din sommar varit hittills?
Sommaren har för min del hittills varit oförskämt bra. Det som tynger mig något är att jag redan förbrukat mer än nittio procent av mina semesterdagar, då jag var på turné med orkestern som jag är en del av. Tur dock att jag har en bussig chef som låter mig vara ledig under två veckor i juli!

Du spelar gitarr i Moonlit Sailor. För de som inte vet, vilka är ni?
Det gör jag uppenbarligen, ja. Vi är ett band ifrån Borås. Det går bra för oss just nu! Vi har varit på turné och spelat i Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Holland, Slovenien, Österrike, England, Skottland & Finland under våren. Vår musik hörs i den nya filmen ”Floating” som är gjord av Morgan Spurlock (Supersize me t.ex.), och i många avsnitt av MTV-programmen ”Teen Mom” & ”16 and Pregnant”. Om jag säger något om hur vi låter kommer ingen att vilja lyssna (OBS. det är inte hårdrock eller techno!) myspace.com/moonlitsailor

Ni har varit ute och turnerat på sistone. Hög tid att ni avlägger rapport hos I Love Borås.
Turnéns första spelning, i Berlin, satte en otroligt låg ribba. Der var endast runt tio personer som betraktade konserten. Vi blev obekväma och tyckte att det kändes som om våran konsert höll på i fyra timmar. Den andra spelningen, i Erfurt, gick hur bra som helst. Det var fullt hus och delar av publiken dansande en underlig dans, som påminde skrämmande mycket om någon sorts hippiedans. Efteråt fick vi till och med skriva autografer, vilket fick mig att inse att jag kanske borde ha övat på det där trots allt. Resten av turnén gick lyckligt nog i Erfurts fotspår. Vi hade inte riktigt väntat oss den positiva respons vi fick. Jag vill inflika att jag rekommenderar alla Borås-band att försöka styra upp en mindre Europa-turné. Det är inte så svårt som man kan tro. Våran första Europa-turné, som ägde rum år 2008, bokade vi själva. Studera vart andra små band har spelat, och skicka därefter ett mail till stället och fråga om ni får spela där. Efter 700 mail fick vi till slut ihop en två veckor lång turné!

Ni är bokade till Close to Home. Vad kan man vänta sig av er spelning där?
Eftersom vi är hedrade över att få chansen att spela på Close to Home så har vi beslutat oss för att göra något speciellt, som gör det underhållande att titta på vår konsert. Vad det blir, vet dock ingen än. Adam, våran trummis, medverkar tyvärr inte på Close to Home, eftersom han ska plocka saltstrån på den brittiska syd-norr-kusten. Vi har däremot en mycket bra ersättare i form av trummisen i Crab Core-bandet Dorena.

Hur avnjuter man en skön dag i Borås under sommaren på bästa sätt?
Jag har tillverkat en flotte som kan segla på molnen vilket ger mig obeskrivliga möjligheter att se Borås ifrån det allra finaste perspektiv.

Joakim spelar gitarr i Moonlit Sailor som uppträder på Close to Home Festival i Borås 27-28 augusti.

Tjena, hur är läget?
- Hej, det är toppen här!

Hur skulle du beskriva dig själv med en mening?
- Ett stycke natur med alla andra.

Vad tycker du om att bo i Borås?
- Jag gillar det och trivs bra.

När du möter folk som inte varit i Borås, vad brukar du säga om staden?
- Att jag läste någonstans att Borås faktiskt inte är Sveriges regnigaste stad och att det händer en hel del intressant och skoj här med om man vill delta.

Du håller på att dra igång Yogajorden. Berätta.
- Yogan har varit en stor del av mitt liv under några år. Jag har, i det dagliga livet, så mycket nytta av allt utövandet har med sig, så jag vill dela med mig av den till alla i trakten som vill. Det var öppning i lördags och det var en hel del folk här, 27 personer som deltog i presentationen av Yogajorden och den efterföljande guidade avslappningen, härlig stämning och känsla. Sen var det många som inte prickade in just den tiden, men kikade in och hejade, vilket också var superkul. Så, nu är det öppet här! Pirrigt och skoj på samma gång. Nu i sommar är yogan anpassad till blandade utövare, så alla som är nyfikna kan prova och det är öppet hela sommaren. Det har varit mycket jobb med lokalen, hemsidan och allt som ska till. Jag har fått hjälp av många snälla människor, som jag känner stor tacksamhet för. Det har också varit jättespännande att leta fram riktigt schyssta produkter till lilla butiken med, och jag är så nöjd och glad över det jag har inne nu. Tänk dig tex. kläder som producerats i fabrik som drivs med vindkraft och solenergi eller läsk som faktiskt är smaksatt med riktig ingefära eller fläder utan konstgjorda tillsatser! Tänket är miljö-, människo- och djurvänlighet.

Hur ser planerna för hösten ut?
- Till hösten kommer Grund- och fortsättningskurser i lugn och skön hatha yoga igång. Det blir också kurs med yoga för två, som passar både vänner och par. Och så kommer möjlighet att städa kroppen med den uppiggande yogiska tarmreningen Shankaprakshalana. Sen kommer Yogajorden att ha samarbete med Studiefrämjandet med ett par studiecirklar också. Det är inte ofta jag sett fram emot hösten när sommaren är som finast, men i år gör jag det.

Vilken är din drivkraft?
- Glädje, nyfikenhet, jävlar anamma. Jag vill göra det jag vill och tycker om. Och att dela vidare något som gjort så stor skillnad i mitt eget liv.

Du är även mamma, är det gött att vara det i en stad som denna?
- Ja, när hon var liten var lekplatserna toppen och nu när hon är i övre tonåren gillar jag att stan inte är så stor.

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Typ att nåt barnbarns barnbarn tänker ”Vågade hon, så vågar jag.” om det vill göra något, som det verkligen vill, men är osäker eller rädd.

Om du vore en gatulykta på en gata i Borås, vilken hade du valt och varför?
- Hade någon frågat för ett tag sedan, så hade jag svarat en av de fina runda lamporna i Annelundsparken, den som är närmast fontänen. Där fanns ett jättevackert träd med tjockt, mustigt mosstäcke på en av sina mäktiga grenar. Där hade jag velat stå och beundra, men det verkar ha huggits ner för ett tag sen, så nu skulle jag hellre stå vid Viskan i Sinnenas park och mysa. Vid Alla helgona får jag gärna fraktas nedsläckt till S:t Sigfrids griftegård och alla levande ljusen där.

Tjena hur mås det?
- Fint, kom precis hem efter förberett torsdagens popquiz på Wiser´s som kommer bli riktigt bra!

Vem är du egentligen?
- Kristoffer Drotz. Driver klubben Hellofakväll, originalare på dagarna, spelar punkbas, har företag med min flickvän och önskar jag hade mer tid till TV-spel.

Beskriv Borås med ett ord.
- Underskattad!

Vad brukar de säga till dem som inte varit i Borås tidigare?
- Så mycket regnar det faktiskt inte! Säger även att jag trivs bra här.

Om du hade fått styra staden vad hade du gjort då?
- Plöjt ner Knalleland och flyttat de företagen som ligger där mot centrum istället, få en större stadskärna. Sedan även sett till att djurparken skaffade flodhästar, varför har de inga där?!

Du är en av initiativtagarna till Hellofakväll. Berätta.
- Jag driver klubben tillsammans med min vän Greg. Det hela startade ganska spontant, vi satt en kväll och pratade att det vore skoj att dra igång någon sorts klubb som vi själva skulle vilja besöka eftersom vi saknar det i stan. Så istället för att bara prata kontaktade vi ägaren till Divine, drog igång ganska snabbt, planerade in en kväll och körde på. Klubben handlar om rock/metal/punk/alternative, en rockklubb som kör annat än skäggig banditrock-musik.

Hur tänker ni er fortsättningen med klubben?
- Vi har haft vår säsongsavslutning av klubben och har börjat prata om hösten. I korta drag tänker vi köra band oftare och ha lite mer annorlunda saker som händer på våra klubbkvällar. Håll utkik efter sommaren så får ni se!

Om du fick ta med dig tre låtar till en öde ö, vilka hade det varit då?
- Vad jag än väljer nu kommer jag att ångra mig. Men vi får väl köra på min topp 3 denna veckan…
Dictators – Faster & Louder
New Model Army – 11 years
Gang Green – 19th hole

100 år fram i tiden, vad vill du bli ihågkommen för?
- Går det bra att svara ingenting? För jag bryr mig inte så mycket om att bli ihågkommen. Om jag nu skulle gjort något bra så är det bättre att de kommer ihåg det bra som gjorts istället för mannen som gjort det.

Om du hade varit en lyktstolpe på en gata i Borås, vilken hade du valt att stå placerad på och varför?
- Linnéparken vore fint att stå vid på sommaren eftersom jag hänger där en del då. Fin park för att grilla, lyssna på musik och slappa. På vintern kan de stoppa in mig på Wiser´s pub.

Tjena, hur är läget?
- Strålande.

Vad är du för en glad prick egentligen?
- En kvinna i mina bästa år som föddes i Borås och återvände efter några års kringflackande i Stockholm, Lidköping, Chicago och Nelson på Nya Zeeland. Borta bra, men hemma bäst!

Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Kafé- och frisörtät, växande och märklig.

När du möter folk som inte varit i Borås, vad brukar du säga om staden?
- Att det faktiskt inte regnar så mycket som de tror och att de borde hälsa på.

Du håller på med en massa spännande saker har vi fått höra. Berätta.
- Ja, det är en intressant mix. Jag pluggar kreativt skrivande på högskolenivå, bloggar för bt.se, är snart färdigutbildad massageterapeut och certifierad massör och till hösten börjar jag på teckenspråkstolkutbildningen. Min framtidsvision innefattar en skön balans mellan dessa tre saker: skrivande, massage och teckenspråk. Det är tre väldigt olika sysselsättningar kan man tycka och omväxling passar mig bra. Den gemensamma nämnaren är drivkraften att kommunicera, förmedla och beröra.

Hur tänker du gå vidare med alla dina sysselsättningar?
- Fram till midsommar gör jag färdigt min företagspraktik inom massageterapin på kulturförvaltningen. Efter det tänkte jag registrera enskild firma så jag kan komma igång med min verksamhet. Teckensspråkstolkutbildningen börjar i augusti i Kungälv, så de närmsta fyra åren blir det fokus på skolan. Parallellt hoppas jag kunna jobba extra med massageterapin för att hålla kunskapen vid liv och successivt bygga upp en kundkrets. Skrivandet har jag ingen konkret plan för i dagsläget, men förhoppningsvis kan jag blogga lite mer konsekvent nu när skrivarkursen tar slut. För skriva det måste jag! Det är min kanal, mitt syre.

Du är även mamma, är det gött att vara det i en stad som denna?
- Absolut. Det är nära till allt, maten är billig och det finns många barnvänliga kaféer som vi gillar att hänga på. Vi är såklart stammisar på djurparken också.

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Mina framtida böcker och kanske att jag lyckades introducera teckenspråk som obligatoriskt ämne i grundskolan eller något annat som har med inkludering att göra. Mest av allt vill jag bli ihågkommen för att jag vågade följa mitt hjärtas röst trots det högljudda omgivande bruset.

Om du fick göra en pizza som hette Jessica´s Special och såldes i centrum, vad skulle det vara på den?
- Tomatsås, mozzarellaost, en grönsalladsblandning slungad i olivoljebaserad vitlöksdressing, några skivor färsk tomat, salt och peppar och skjuts in i stenugnen.

Tjena, hur är läget?
- Hej, tack det är bra! Nyss gick jag till jobbet i strålande sol, göttigt!

Vem är du och varför intervjuar vi dig?
- Den är svår. I alla fall tyckte jag det var väldigt kul att ni ville intervjua mig.

Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Fik, skulpturer och fashion (gillar det ordet) och jag tror faktiskt boråsare är ganska modemedvetna.

När du möter folk som inte varit i Borås, vad brukar du säga om staden?
- Att det inte är så regnigt som folk tror. Att centrum är mysigt och att djurparken förtjänar sitt goda rykte.

Vilken är din grej i livet?
- Yrkesmässigt pendlar intresset mellan framför allt två saker: att jobba med film eller människor/medicin. Men annars försöker jag att lära mig så mycket som möjligt inom alla möjliga områden, att göra grejer jag inte vågar och att umgås med goa människor.

Du gillar alltså film. Berätta.
- Jag tror att jag var fyra när jag såg på ”Das Boot” första gången. Storebrorsan tjatade om alla klassiker jag var tvungen att se och det gjorde jag väl, men var antagligen alldeles för liten. Men när jag sedan växte upp insåg jag att jag hade blivit en bra ”tittare”, alltså det gick fort att avgöra om nåt var bra eller om nåt sög. Naturligtvis subjektivt men jag vågade lita på det jag kände även om alla andra tyckte tvärtemot. När det pratades film i skolan eller bland kompisarna hade jag alltid stort självförtroende. Och intresset blir bara större med tiden. 2008 jobbade jag för första gången på en filmproduktion: sex stycken filmer om polisen Johan Falk. Sedan har jag bland annat varit inspelningsassistent på inspelningen av ”Snabba Cash”.

Vad är det bästa med Borås?
- Det finns en hel del schyssta byggnader: t ex Rådhuset och G:A Kyrkan. Sedan tycker jag om att Viskan flyter genom stan. Det händer grejer på kulturfronten vilket bidrar till god vigör!

Om du fick styra staden, vad är det första du hade gjort då?
- Ställt till med kalas. Alla är bjudna.

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Quentin Tarantinos och mitt livslånga samarbete, min bestseller i Stephen King-anda och att jag alltid var snäll.

Om du vore en gatlykta, på vilken Boråsgata hade du varit placerad och varför?
- Lilla Brogatan, för att jag gillar att vara i centrum :D

Tjena hur är läget med er?
- Tjena! Jo tack det är bra! Vi håller på att släppa vår första EP och det känns riktigt kul.

Varför intervjuar vi er?
- Fråga inte oss. Det var ni som hörde av er, ha ha. Vi spelar på Puls på fredag och vi släpper vår första EP.

Hur skulle ni beskriva Borås med tre ord?
- Regn, rock ´n roll och brudar, ha ha.

Om ni träffar folk som inte varit i Borås tidigare, vad säger ni då till dem?
- En schysst stad med gött folk.

Bad Seduction verkar vara ett rockband av det lite tuffare slaget. Berätta.
- Vi är ett gäng rätt skruvade snubbar, så det är ju rätt naturligt att det blir mycket röj på våra spelningar. Vi är rätt trötta på alla band som spela hårdrock men inte ”är” hårdrock. Vi tycker att det visuella är lika viktigt som musiken, så vi kör ju en riktig scenshow med bl.a blod, motorsåg och spadar.

Vad tycker ni om musiklivet i Borås?
- Det är gött att folk satsar så hårt på musik här i stan och att det körs mycket liveframträdanden.

Om ni fick citera er livsfilosofi med en vald mening från era låtar vilken väljer ni då och varför?
- Feel the real animal in me. Ja, jag tror ni förstår, ha ha.

Hur ser er meritlista ut hittills?
- Vi har haft en del goa gig som t.ex förband till Bullet, vart i distriktsfinalen i Rockkarusellen. Sen har vi haft massa andra spelningar lite varstans faktiskt.

Vad vill Bad Seduction bli ihågkomna för 100 år fram i tiden?
- Våra schyssta spelningar, vår slagkraftiga musik och vår van.

Om ni vore en butik i Borås vilken hade ni valt och varför?
- Kan vi inte välja någon krog istället? Men som butik skulle vi välja City för vi är goa göbbar som gillar mat.

Vem är du och varför intervjuar vi dig?
- Dude, det är en bra fråga. För vissa är jag chef för Sjuhäradsfestivalen, för vissa är jag teaterregissör, för vissa serietecknare, för andra är jag nån slags guru, för en del konstnär, demokratiarbetare, designer, musiker, regissör och ungefär så fortsätter det. Senast förra veckan sa något att det är svårt att få en klar bild av vem jag är, och det var kul att höra – jag är nämligen också patologisk ironiker. Men gissningsvis är det för att Sjuhäradsfestivalen som jag är chef över håller på att flytta hem till Borås.

Beskriv Borås med tre ord.
- Idérikt, mångfacetterat, segregerat.

Gör du något för att vara ambassadör för Borås?
- Ja och nej. Thomas Paine var sjukt smart när han utbrast ”My country is the world, and my religion is to do good.” så mitt ambassadörskap slutar inte nödvändigtvis vid kommungränsen. Men samtidigt; jodå, absolut – jag har genom åren arrangerat både ungdomsfullmäktige (som blev omnämnt i text-TV – den tuffaste formen av multimedia sen runstenen), teaterföreställningar, och även de åren Sjuhäradsfestivalen höll hus i Ulricehamn var det grymt många boråsare som både var med och arrangerade, förde oväsen och softade. Nu när vi flyttar 7H (enklare att skriva, och ser lite metal ut som bonus) till Borås tar vi också med fansen, så med lite tur dyker den japanska besökaren som var med förra året upp och kan sen även passa på att berätta för sitt hemland om den fantastiska infrastrukturen vi har här i kommunen.

Om du fick styra staden i ett år, vad hade du gjort då?
- Jag hade velat göra sta’n mer tillgänglig, mer integrerad – både i att göra det mentalt lättare att hälsa på varann kommundelar och skolor emellan, men också i att låta teatern hälsa på mer uppe på SÄS för att muntra upp folk som ligger och hostar, eller att dra med förskoleelever på studiebesök på typ… stadsbyggnadskontoret.

Du är inblandad i en hel del har vi förstått. Sjuhäradsfestivalen, Klubb Vajer. Berätta.
- Jovars, jag gör en hel del. Det har väl i grunden att göra med att jag gillar att utvecklas som individ, och tycker det är viktigt att testa sig fram hellre än att vänta tills man verkligen vet vad man håller på med. ”Be the change you want to see in the world”, typ. Jag gillar också när sakerna jag wrestlar igång har nån slags högre mening, och de senaste fem åren har viljan att låta folk mötas och därigenom få större perspektiv, kontaktnät och erfarenhet varit rätt genomgående. Jag gillar smältdeglar och smörgåsbord, helt enkelt. Eller kanske ännu mer ögonblicket när någon som ställs framför ett smörgåsbord faktiskt väljer själv vad hon/han vill ha.

Av allt du varit med om, vad är det absolut roligaste?
- Oj. Jag tror att upptäcka att folk som hoppat in som 7H-crew när de är i mitten av tonåren efter några år inser att de inte har mer att lära sig av att vara med, och sticker och gör något annat, smäller ganska högt där. Min före detta vice chef som studerar till lärare sa ganska nyss att han lärt sig mer om ledarskap efter två år hos Sjuhäradsfestivalen än två år på högskolan, det var helt makabert häftigt.

100 år framåt i tiden, vad vill du bli ihågkommen för?
- 2110, då jag blir arg om vi inte har robotar, laser och annat sci-fi överallt, hoppas jag att jag är ihågkommen för att man använder mina samlade erfarenheter om down-to-earth-entrepenörskap som ett sätt att lära wannabe-eldsjälar att det är häftigt att vara självständiga och kritiskt tänkande.

Om du hade varit en gatlykta på en Boråsgata, vilken hade du valt och varför?
- Nån av de där avlånga som är tillverkade i metall helst. Gärna nära högskolan, så studenterna ser vad de läser.

Tjena, hur är läget?
- Det är alltid stressigt och slitigt för mig så här när våren tar fart, men jag är även väldigt peppad.

Vem är du och varför intervjuar vi dig?
- Jag är Amanda och jag antar att ni intervjuar mig för att jag syns och hörs på ganska många ställen. På gott och ont.

Beskriv Borås med tre ord.
- Komplext, suget (alltså som i att folk är sugna på saker, livet) och lite grötigt.

Om du fick styra staden i ett år, vad hade du gjort då?
- Hmm. Jag hade gjort fler ställen lagliga att affischera på och absolut sänkt kollektivtrafikpriserna. Hur vet jag inte, men jag hade försökt.

Du sysslar med teater. Berätta
- Jag har hållit på i snart nio år på nästan alla ställen man kommer åt i Borås. Det började på Kulturföreningen Tåget där jag fortfarande är aktiv och har dragit mig in på dans- och sångsvängen också. Detta i sin tur triggar mig att kombinera allt detta i musikaler. Jag går även sista året på Bäckängs teaterlinje där vi alla nu är mitt uppe i det stora slutprojektet – Kulturfestivalen. Den går av stapeln nu i april vilket är galet roligt.

Ryktet säger att du även sjunger i band. Många järn i elden, berätta.
- Ha ha ha, ja det är en del minst sagt. Jag har alltid varit intresserad…av allt. Det har varit naturligt för mig att syssla med många olika saker. När jag var yngre idrottade jag i många olika former, engagerade mig i råd och styrelser. Nu är det mest kultur som gäller. Det blir ju så att om man hänger på ett ställe dyker fler liknande erbjudanden upp och jag har de senaste åren faktiskt fått försöka att inte bli så sugen på allt som jag egentligen är. Det tar trots allt kraft och plats i kalendern.

Vart kommer all kreativitet ifrån tror du?
- Iakttagelser av den känsloladdade sorten. Nästan bara, tror jag, och energi, den sorten jag får av framsteg och andra människor. Det låter väl rätt uttjatat men jag har alltid varit väldigt analytisk av mig. När man fått många intryck blir det 1+1=2 och man kan alltid skapa något nytt ur dem.

Av all kreativ kultur du sysslat med vad har du gillat mest och varför?
- Jag har väldigt svårt att svara på det faktiskt. Jag har alltid ritat och målat, det ger mig mest lugn tror jag. Men teatern är nog det jag satsar på mest och det är väl för att jag finner sociala spel och situationer oerhört intressanta. Ha ha, skvallertanten!

100 år framåt i tiden, vad vill du bli ihågkommen för?
- Någonting i stil med att jag alltid försökte, vad det än gällde. Och att jag kunde stå för mig själv och mina handlingar.

Om du hade varit en gatlykta på en Boråsgata, vilken hade du valt och varför?
- På Centralbron tror jag, där skulle jag få se många intressanta människor från olika ställen anlända och upptäcka vår stad.