Vem är du och varför intervjuar vi dig?
- Dude, det är en bra fråga. För vissa är jag chef för Sjuhäradsfestivalen, för vissa är jag teaterregissör, för vissa serietecknare, för andra är jag nån slags guru, för en del konstnär, demokratiarbetare, designer, musiker, regissör och ungefär så fortsätter det. Senast förra veckan sa något att det är svårt att få en klar bild av vem jag är, och det var kul att höra – jag är nämligen också patologisk ironiker. Men gissningsvis är det för att Sjuhäradsfestivalen som jag är chef över håller på att flytta hem till Borås.

Beskriv Borås med tre ord.
- Idérikt, mångfacetterat, segregerat.

Gör du något för att vara ambassadör för Borås?
- Ja och nej. Thomas Paine var sjukt smart när han utbrast ”My country is the world, and my religion is to do good.” så mitt ambassadörskap slutar inte nödvändigtvis vid kommungränsen. Men samtidigt; jodå, absolut – jag har genom åren arrangerat både ungdomsfullmäktige (som blev omnämnt i text-TV – den tuffaste formen av multimedia sen runstenen), teaterföreställningar, och även de åren Sjuhäradsfestivalen höll hus i Ulricehamn var det grymt många boråsare som både var med och arrangerade, förde oväsen och softade. Nu när vi flyttar 7H (enklare att skriva, och ser lite metal ut som bonus) till Borås tar vi också med fansen, så med lite tur dyker den japanska besökaren som var med förra året upp och kan sen även passa på att berätta för sitt hemland om den fantastiska infrastrukturen vi har här i kommunen.

Om du fick styra staden i ett år, vad hade du gjort då?
- Jag hade velat göra sta’n mer tillgänglig, mer integrerad – både i att göra det mentalt lättare att hälsa på varann kommundelar och skolor emellan, men också i att låta teatern hälsa på mer uppe på SÄS för att muntra upp folk som ligger och hostar, eller att dra med förskoleelever på studiebesök på typ… stadsbyggnadskontoret.

Du är inblandad i en hel del har vi förstått. Sjuhäradsfestivalen, Klubb Vajer. Berätta.
- Jovars, jag gör en hel del. Det har väl i grunden att göra med att jag gillar att utvecklas som individ, och tycker det är viktigt att testa sig fram hellre än att vänta tills man verkligen vet vad man håller på med. ”Be the change you want to see in the world”, typ. Jag gillar också när sakerna jag wrestlar igång har nån slags högre mening, och de senaste fem åren har viljan att låta folk mötas och därigenom få större perspektiv, kontaktnät och erfarenhet varit rätt genomgående. Jag gillar smältdeglar och smörgåsbord, helt enkelt. Eller kanske ännu mer ögonblicket när någon som ställs framför ett smörgåsbord faktiskt väljer själv vad hon/han vill ha.

Av allt du varit med om, vad är det absolut roligaste?
- Oj. Jag tror att upptäcka att folk som hoppat in som 7H-crew när de är i mitten av tonåren efter några år inser att de inte har mer att lära sig av att vara med, och sticker och gör något annat, smäller ganska högt där. Min före detta vice chef som studerar till lärare sa ganska nyss att han lärt sig mer om ledarskap efter två år hos Sjuhäradsfestivalen än två år på högskolan, det var helt makabert häftigt.

100 år framåt i tiden, vad vill du bli ihågkommen för?
- 2110, då jag blir arg om vi inte har robotar, laser och annat sci-fi överallt, hoppas jag att jag är ihågkommen för att man använder mina samlade erfarenheter om down-to-earth-entrepenörskap som ett sätt att lära wannabe-eldsjälar att det är häftigt att vara självständiga och kritiskt tänkande.

Om du hade varit en gatlykta på en Boråsgata, vilken hade du valt och varför?
- Nån av de där avlånga som är tillverkade i metall helst. Gärna nära högskolan, så studenterna ser vad de läser.

4