Tjena, hur är läget?
- Fina fisken.

Vem är du och varför intervjuar dig?
- Jag heter Peder Johansson, är 40 år, bor tillsammans med min sambo Madelene i ett halvfärdigt hus mellan Viared och Seglora. När jag inte snickrar på huset spelar jag trashmetal och jobbar med musik och natur på Studiefrämjandet i Borås.

Beskriv Borås Stad med tre ord.
- Livlig, kreativ och hanterbar.

När du möter folk som inte varit i Borås, vad brukar du säga om staden?
- Det är jävligt lätt att dra till med den gamla klyschan att Borås är en grå, trist och regnig håla. Men förutom att solen kanske inte lyser varje dag så stämmer inte detta. Jag tycker att staden har ett enormt utbud, framför allt när det gäller kultur. Så jag brukar med stolthet säga att Borås är fantastiskt.

Hur ser hösten ut för dig?
- Hösten har gått fort…det är snart jul. Mycket jobb, många arrangemang och spelningar, inspirerande.

Du spelar med ditt band Varg på Puls den 11 december. Berätta.
- Yes, det blir vår andra spelning någonsin, den första gjorde vi på Unga Själars arrangemang på Allégården 21 november. Varg är ett relativt nytt band med rutinerade musiker från bl.a. Kentaur, Stabotage, The Guineapigs och Rising Faith. Vi ser fram emot giget som sjutton och det skall bli grymt kul att dessutom lira med Black Scorpion. Den 11:e kommer vi att ge järnet, missa inte detta!

Hur ser du på musiklivet i Borås?
- Som jag redan varit inne på så lever verkligen musiklivet i den här staden. Det finns sjukt mycket bra band och många bra musiker. Det finns också en rad bra klubbar med många arrangörer som lägger mycket tid och kraft på att skapa scener för våra band. Kanske kunde man skapa något forum eller mötesplats för våra arrangörsgrupper, där vi ännu bättre kommunicerar och samordnar våra ansträngningar. Kanske kunde vi då verkligen sätta Borås på kartan likt Seattle tidigt 90-tal.

Vilken betydelse har musiken i ditt liv?
- Antagligen har musiken mer betydelse för mig än jag vet om. Kan tänka mig att jag skulle reflektera över detta om jag skulle sluta spela, men troligtvis gör jag aldrig det. Det finns inget som ger en sådan kick som när man i replokalen eller live tillsammans får allt att funka.

100 år framåt i tiden, vad vill du att folk skall komma ihåg dig för?
- Jag vet inte om jag vill att någon skall komma ihåg mig om hundra år. Men det skulle väl vara att jag var en hyvens kille i så fall. Skit samma, vem bryr sig?

Om du vore en gatlykta, på vilken gata hade du varit placerad och varför?
- Jag hade varit ett månsken som underlättade jakten för en kattuggla på någon mosse i skogarna norr om Seglora. Nej, jag vet inte, försökte vara lite djup där men det sket sig, ha ha. Vill vara överallt och kasta ljus över livets mörka gömslen. Vi säger så här; ”Ska försöka lysa som en stjärna på Puls den 11:e”, kom dit och lys lite med mig.

2